ibland gör man rätt, ibland gör man fel

ibland gör man rätt, ibland gör man fel. lev med det.

Ja den där gamla Krunegårdsdängan rullar på repeat i mitt huvud just nu. Ibland ackompanjerad av Timbuktus "Det löser sig". Anledningen är att i dag har varit en riktig skitdag.
 
Jag var på väg till jobbet. Jobbar just nu i Visby som webbreporter och börjar klockan 8. Trött och lite distraherad råkar jag missa min avfart. Stressad försökte jag hitta ett sätt att vända runt och såg snart en väg jag kunde göra en vänstersväng in på. Sen vet jag inte riktigt hur det gick till. I tröttheten och stressen måste jag ha glömt titta ordentligt eller så felbedömde jag rejält men halvägs över mötande trafiks körbana får jag ögonkontakt med en kvinna som är på väg rakt mot mig. Det går väldigt fort och hon är väldigt nära. I nån sekund tror jag att jag lyckats smita framför oskadd men sen smäller det till i bakdelen av min bil. Känslan när jag sitter och hyperandas och jag i min bakspegel ser hur kvinnans bil är ganska ordentligt kvaddad i fronten går inte att beskriva. Det kändes som någon jättemärklig mardröm.
 
Efter det blev den en enda röra av försäkringssnack och polisförhör och bärgningar men när det väl börjar lugna ner sig kände jag en strålande smärta i nacken. Jag tyckte inte det var så illa egentligen men alla rådde mig att åka till akuten och kolla upp det ändå. Så så fick det bli. Fick då uppleva en hel del av det jag sett på Grey's. Fick rullas runt liggandes på en brits, fick bli vänd och flyttad av 4 pers ("och 1, 2, 3 vänd!"), fick röntgas och ha på mig både ett snajsigt sjukhusarmband och en sexig stödkrage. Det går kanske att skämta lite om nu men under tiden det hände var det väldigt obehagligt. Lyckligt vis så var det inget större fel på min nacke, det var antagligen bara en rejäl sträckning. Så ingen anledning att oroa sig! Eller man kanske bör oroa sig för att komma i tid när jag är chaufför framöver för jag kommer nog börja köra cirka 20km under hastighetsbegränsningarna och lämna precis alla företräde för evigt nu. 
 
Summa summarum är att jag nu förstår varför det är riktigt dåligt att köra bil när man är trött och/eller stressad och att det suger ganska hårt att det här behövde hända för att jag skulle fatta det.
 
 
 
om mig | | Kommentera |
Upp